Sitter på en buss från Linköping till Göteborg och förundras över detta vädret!
Strax efter Jönköping är det snöstorm och vinterlandskap, men efter någon kilometer solsken och det enda som lyser vitt är sipporna...
och så efter ytterligare en kilometer - snöstorm och så solsken och så snöstorm och så vidare.
Hoppas nu på enbart solsken i Göteborg och att min pelargon och fröodlingar är snöfria i Linköping...
Heja, heja, heja klubben – LHC är dom bästa!
Spännande match och härlig stämning i Cloetta igår, har inte riktigt hämtat mig än.
Är rädd för att den äldre mannen på min högra sida inte heller hämtat sig än, eller killen framför… de kan ha fått lättare hörselnedsättningar.
Jag ber om ursäkt, men förstå också detta - tack vare mig hann Engstrand rädda pucken flera gånger då mina illvrål liksom stannar upp pucken lite... motar den liksom...
Ja, det låter långsökt, men det är sant och rättfärdigar därmed att jag inte riktigt fullt ut har kontroll över mina oljud.
Så det så!
Storebror hjälper Dan i kampen för att rädda Vestroia och jorden från den yttersta ondskan!
Kom äntligen iväg för att ta Nya influensan sprutan igår, så idag = smärta, trötthet och mycket skidor på TV! Jag har t.o.m. gått med i Facebookgruppen " 100 kr per medlem till den svensk som kan spurta ner Northug"! Hoppas på mer (positiv) energi snarast..., men först herrarnas 20 km, klassisk!
Tillbaka i Sverige och tillbaka till högertrafik, Sverigetrafik – efter mycket vänstertrafik, Indientrafik! Nu satt jag aldrig bakom ratten i Indien, även om jag gärna hjälpte till, eller rättare sagt inte kunde låta bli att hjälpa till. Sedan kan man ju efter några dagar och mil fundera på hur hjälpsamt det är att skrika cow var och varannan minut – de/chaufförerna vet ju liksom att det finns mycket kor på vägarna!
Nåväl, i måndags kändes det lite annorlunda att var ute och åka/köra bil; jag låg i högerfil, vid köbildning och tvåfiligt gjorde jag ej en egen tredje, jag stannande alltid vid rött ljus och tutade inte var femte sekund. Vägen den var helt utan djupa gropar och det fanns asfalt överallt, däremot inga lösspringande hundar, getter och kor.
I dag körde jag hem i mörkret och inte en enda bil körde med helljuset på hela tiden.
Och fortfarande - inte en enda ko – jag saknar faktiskt mina indiska kor…
När det gäller möte med elefant i tempel var det dock högertrafik som gällde, se klipp
Prenumerera på denna blogg
